Under rubriken ”Säg emot när Ylvorna ylar om orättvisa” skriver idag Sanna Rayman, numer på SvD, om den röda oppositionens högljudda protester mot den borgerliga regeringens politik, och den borgerliga regeringens strävan efter vinnande kommunikationsstrategier för ett sammanhållet alliansbudskap.
Rayman redogör i sin text för den pressfika som regeringspartiernas partisekreterare nyligen bjöd in till och som hon bevistade. Hon vittnar om hur det under denna träff blev tydligt att kommunikationsstrategier står högst upp på regeringspartiernas agenda när oppositionens kritik ska slås tillbaka och budskapen ska vässas inför de stundande valen. Rayman citerar folkpartiets Erik Ullenhag som under pressfikat underströk att: ”Vi måste ta rättvisedebatten på allvar.” Rayman själv stämmer in och menar att: ” Frånsett synlighet är detta Alliansens största kommunikativa uppdrag.”
Redogörelsen från borgerlighetens pressfika frambringar en intressant kontrast till Ylvornas ylande om rättvisa, som Rayman exemplifierar genom att peka på Ylva Thörns och Kommunals återkommande protester mot regeringens privatiseringsiver och Ylva Johanssons kraftfulla agerande mot exempelvis borgerlighetens beslut att slopa apoteksmonopolet. Medvetet eller inte säger Raymans ledare en del om skillnaden mellan borgerlighetens och socialdemokratins syn på rättvisa – Den borgerliga regeringen tycker rättvisa är en viktig kommunikativ fråga, medan socialdemokraterna tycker att rättvisa är en viktig politisk fråga.
För mig är rättvisa så mycket mer än en fråga om kommunikation. För att framtida valvinster ska vara en möjlighet för den sittande regeringen lär det knappast räcka med att Reinfeldt lämnar in 2006-års fårakläder från på kemtvätt, det vill till betydligt mer än bara en snygg kostym och yta. Vill borgerligheten vinna valet 2010 så räcker det inte med att bara prata om vikten av rättvisa – De partier som vill bilda regering efter valet måste också kunna presentera en politik som leder till ett rättvisare samhälle och det är kanske i den änden som borgerlighetens partisekreterare istället skulle börja. Att försöka förmedla en bild av att regeringen strävar efter rättvisa blir väldigt ihåligt om det inte finns en politik för rättvisa bakom budskapet.
Eller för att använda ett annat språkbruk; Att i nuläget försöka applicera Rättvisa på regeringens politik är som att sminka en gris – när sminket rinner av så är det ju fortfarande en gris och när man skrapar lite på rättvisefasaden så döljer sig där fortfarande en orättvis politik.
………………………………………
Tidigare publicerat på: FredrikPettersson.NU
