Sd stolar gapar tomma

DN rapporterar om att allt fler fullmäktigeplatser som tillhör Sd efter valet 2006 gapar tomma i landets kommuner. Granskningen i sig är intressant och visst kan en debatt kring huruvida Sd eller andra partier kastar många av sina väljares röster i papperskorgen föras. Om exempelvis en av två stolar står tomma i en församling så innebär ju detta att varannan väljares röst är en röst på ingenting?

Granskningen av de politiska partierna borde dock vara vidare än att bara handla om platserna i fullmäktige. Denna församling är förvisso det högsta beslutande organet i en kommun, och den församling som tydligast visar väljarnas utslag i mandatfördelningen.

Det finns dock fler stolar att fylla i den kommunala beslutsapparaten. Det borde vara av visst intresse för medborgarna huruvida ett partis representanter är med och påverkar politiken i de olika organ såsom utskott och råd och etc som finns förutom fullmäktige och som partierna har utsedda ledamöter till.

Sannolikt är det betydligt fler stolar som gapar tomma än dem som syns vid första anblicken. Det borde ligga i varje väljares intresse att få veta huruvida om ett parti som sökt och fått mandat i ett val konsekvent undviker att fullfölja sitt ansvar genom att inte närvara med sina representanter.

Trotts allt ligger både förtroendekapital, partistöd och arvode i potten för det uppdrag som ska skötas väl på väljarnas nåder.

/Jimmy

Politisk kometkarriär?

Ryktet i bloggsfären säger att den svenska astronauten Christer Fuglesang kan komma att kandidera för folkpartiet i europaparlamentsvalet nästa år. Än så länge har ryktet varken bekräftats eller dementeras, vare sig av folkpartiets ledning eller rymdminister Maud Olofsson (c).

Någon politisk kometkarriär lär det förmodligen inte bli frågan om. För även om Fuglesang sedan tidigare varit politiskt aktiv, då som student i Högskoleteknologerna, brukar de svenska väljarna vara ganska avigt inställda till kändiskandidater.

Med trots det så måste jag säga att det vore ganska komiskt om han ställde upp – Jag önskar därför Fuglesang och rymdministeriet lycka till i valrörelsen, eller som man säger i rymdsvängen – May The Force Be With You!

___________
Tidigare publicerat på FredrikPettersson.NU

Sexköp är maktövertag

Denna artikel publicerades i tidningen Folket i måndags den 31/3 

 

Att Thailand skulle krylla av sexköpare hade jag förstått. Men jag var inte förberedd på att det skulle vara så öppet och ogenerat. Så självklart. Ensamma äldre konstiga män eller unga eller medelålders grabbiga män i grupp. Vad är det som driver dessa människor? De här ”stackars” fyrtioåriga oskulderna som visas på TV i propagandasyfte kan vi strunta i, de är i klar minoritet. De flesta av snuskgubbarna är ju faktiskt vanliga män, ofta gifta och fäder. Som din pappa, din bror eller din man eller du.

     Då har vi skalat bort det tunna skiktet med personer som på grund av en funktionsnedsättning, blyghet eller oflyt (?) inte lyckats ”få till det”. Grejen är ju inte att få ha sex, det är att kunna ha sex med någon som man har total kontroll över. Dessa män vill bestämma exakt vad som ska hända och när och de skiter fullständigt i hur det känns för tjejen. Tjejen är avpersonifierad, hon är en sak, ett verktyg som han använder för att tillfredsställa sig själv. Det får i alla fall mig att fundera över hur en person kan vara så likgiltig inför sina medmänniskor. Hur man med rent samvete kan utnyttja sitt maktövertag på ett sånt vidrigt sätt. För visst är det en maktdemonstration det handlar om. En man från medelklassen som utnyttjar en kvinna från underklassen. I fallet Thailand är det dock inte bara klassövertaget och sexismen som kommer till uttryck, det finns också ett visst mått av rasism. Män som hemma i Sverige (eller ett annat västerländskt land) inte köper sex kan göra det där utan att tveka. Thailändska kvinnor upplevs redan som lite mindre värda, mer som handelsvaror. Det var intressant att se hur västerländska män åkte runt med hjälm på vespor med en ung thailändsk tjej där bak som satt helt oskyddad. Som att det vore en nyss inköpt säck potatis.

     Det är otäckt att tänka på att det finns så många människor som tycker att sexhandeln är okej. Som ställer upp på att kvinnors kroppar betraktas som redskap för mäns njutning i stället för som individer med känslor, vilja och förmåga att känna smärta. Det är också otäckt att dessa sexköpare är som vem som helst. Som pappa, brorsan eller sambon. För det innebär att det inte beror på att de är konstiga eller sjuka, det beror på att det är något fel med synen på sex. Det finns överallt. Budskapet om att kvinnan är just ett verktyg, ett hål. Passiv och behagande eller kåt, glad och tacksam.

     Hemma i Sverige igen är det skönt att slippa se dem, snuskgubbarna. Det betyder dock inte att de inte finns. Ojämlikheten mellan klasser och kön, rasismen och passiviseringen av unga tjejer existerar definitivt. Ändå är det ganska skönt att stiga av planet och skärma av igen.

 

 

 

   Sara Karlsson

Folkstyre vs. juriststyre och Är det inte dags att bli lite EU-kritisk, på riktigt?

På Rapports hemsida läste jag idag: ”En offentlig beställare kan inte kräva att en entreprenör betalar lön enligt kollektivavtal som gäller på orten, slår EG-domstolen fast i en dom i dag.”

Domen handlar om att en tysk delstat ville att det utländska företaget i en offentlig upphandling skulle lyda under samma spelregler som de inhemska företagen och följa kollektivavtalen. Det utländska företaget betalade bland annat ut betydligt lägre löner än de löner som förhandlats fram i kollektivavtal.

Precis som i det s.k. Vaxholmsfallet ansåg EG-domstolen att den fria rörligheten är överordnad allt.

Nationella kollektivavtal, där arbetsmarknadens parter har kommit överens om minimilöner, semesterersättningar, försäkringar osv måste stå över juristerna i EG-domstolen. Ja, de måste stå över parlamentet, kommissionen och ministerrådet också för den delen.

Hur blir det om någon högervriden jurist i EG-domstolen skulle få för sig att t.ex. allmänna och fria val på något fiffigt sätt stod i strid med den fria rörligheten? Snart kommer säkert någon av dom att tycka det…

Jag tycker att Sverige helt sonika ska skita i vad EG-domstolen säger. Våra kollektivavtal gäller. Om något företag, svenskt som utländskt inte tecknar kollektivavtal ska dom utsättas för konfliktvapnet och när EG-domstolens jurister återigen säger att det är fel – ”blockadar” och strejkar vi ännu mer. Det är dags att bli lite lagom obstinata så där, utmana och röra runt. Någon måste ju börja.

…Littorin borde förövrigt, på bästa diplomatengelska, förklara för domstolen att: Our collective wage agreements is the shit. Don’t you dare touch them!

Och när röt förresten våra egna företrädare till mot EU? Det finns ett stort missnöje i Sverige mot EU. Ett missnöje och en skepsis. Se bara hur många som röstade på Junilistan i senaste EU-parlamentsvalet. En undersökning jag hörde på radion, jag tror av Sören Holmberg (jag har tyvärr inte har länk till den) slog fast att de flesta som röstade på Junilistan trodde att de var för ett utträde ut EU.

Det finns helt klar ett stort engagemang runt EU-frågorna och kritik upp över öronen mot EU.
Vad gör vi som parti med EU-kritiken?
Tar vi vara på de EU-kritiska rösterna runt om i landet?
Är vi en stark vänsterröst mot kapitalets och dess EG-juristers EU?

Nej, personligen känner jag att vi på vår höjd har sagt (något av ett mantra) att: ”vi är nu med i EU och ska göra det bästa av det, inifrån” eller som att: ”vi bedriver en klar vänsterpolitik i Europaparlamentet genom motioner och samarbeten” osv.

Allt för ofta sätts ett lika medtecken mellan EU-kritik och krav på utträde. Det är fel och i de fall man använder det med flit är det fegt.

Jag vill inte gå ur EU men jag är förbannat kritisk mot projektet i dess nuvarande form.
EU för mig, i nuvarande form, är ett högerns och ett kapitalets projekt och dess friheter bara ett medel för mer konkurrens och avregleringar, mer lönedumping och inskränkningar i de fackliga rättigheterna.

Nu är det verkligen dags att Socialdemokraterna börjar bli EU-kritiska, på riktigt.

 

Erik Unnerdal

…och förövrigt är jag inte helt nöjd med mina egna initialer.